skarastudenter - Emelie Bergsten, Lisa Sjöstrand och Anna Johansson

Efter att idag ha haft vårt första handledningstillfälle har vi beslutat oss för att byta ämne. Vi väljer istället att fördjupa oss i magnetism. Vi har sett på våra VFU-platser att barnen tycker det är spännande med magneter och varför de fastnar på vissa saker, men inte på andra. Vi kommer nu att söka efter litteratur och hoppas att få mer handledning nästa vecka av fysikern.

Fram till dess ska vi försöka ta reda på mer om barnens intresse och förförståelse kring fenomenet magnetism. 

/ Emelie

Artikeln inleds med teoretiska perspektiv. Vad är styrkan i det teoretiska perspektiv som Fleer har valt. Finns det andra möjliga teoretiska perspektiv som Fleer skulle kunna använda sig av i sin studie?

Styrkan i det teoretiska perspektivet är att vardags och vetenskapliga begrepp bör integrera med varandra för att skapa en förståelse för barnen. Det är bra om förskollärare har kunskap om det naturvetenskapliga och att intresset finns för att kunna intregrera barnen. Vygotsky syn på det konceptuella (skillnader mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp), att barnen lär sig i lekfulla sammanhang…..vår tolkning, barnen får då en förförståelse! Då har pedagogen en viktig roll av att finnas till hands. Det viktiga är att barnen kan koppla det vetenskapliga till det vardagliga för att skapa sig en förståelse och vice verse!

Fröbels teorier om att det är genom leken som barn lär sig något om sig själv och lär känna sitt innre. Grundtanken var att barnet i genom lek ska förstå omvärlden. Därför anser vi att vi kan se kopplingar mellan dessa teorier och kan styrka varandra.  
Den konstruktivistiska teorien kan man också använda sig av, då den menar att  baren får upptäcka, undersöka och utforska det naturvetenskapliga.

Är det viktigt och varför är det viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp?
Det konktreta lärandet, det vetenskapliga begreppen behövs för att stärka vardagsbegreppen ocg vice verse.

Vad kan ni lära er av Fleers studie utifrån de examinationsuppgifter som finns i kursen?
Att ta till vara på vardagen, det spontana. Att det bör vara lekfullt, men att vi som förskollärare skapat förutsättningar till det naturvetenskapliga mötet. Meningsfulla sammanhang, att fånga barnen i dess vetenskapliga tänkande än det kognitiva, för detta bör vi observera barnen under en längre tid för att få en uppfattning av hur vi ska gå vidare och vad de redan kan! Då har man även chansen att se en utveckling av begreppen! 

Hur kan vi förstå resultatet?
Vår tolkning av studien är att den har visat vikten av att vi intregrerar det vardagliga med det vetenskapliga i verksamheten, men att det är inte alltid så i den ”verkliga” verksamheten.

På vilket sätt skulle man kunna utveckla förskolans verksamhet, börja er diskussion utifrån de resultat som presenteras i studien?
Studien har vist att vetenskapliga lärande sker mer i den begreppsorienterade förskolan än den som var mer material inriktad!
En mer utforskande miljö, fram med mer material!  Vi upplever på våra vfu-platser att det finns ”lite” material som kan utveckla de naturvetenskapliga begreppen…det behöver komma fram mer material och att miljön blir mer utmanande. Men också att vi som pedagoger använder naturvetenskaplig begrepp i samband med det vardagliga för att öka förståelsen hos barnen.
/grupp 4c

Referens: M.Fleer(2009) understanding the dialectical relations between everday concepts and scientific concepts within play-based programs 39, (s. 281-309)

Idag har vi diskuterat våra frågeställningar utifrån boken Vägar till vetenskapens värld(Helldén mfl,2010). Första frågan som diskuterades var:

-Tidigt introduktion av naturvetenskap i förskolan, kan det lägga grunden för en djupare förståelse senare? ja, det skapar förutsättningar ialla fall för en djupare lärande. Så länge vi bygger på den kunskap de redan har! vad händer me dde barn som inte går på förskolan? vi tror att i många fall har de mindre kunskaper om naturvetenskap! 

Utifrån den nya läroplanen för förskolan,  vi anser att barn som går på förskolan troligen får en bredare kunskap inom naturvetenskap och har då eventuellt lättare i skolan.

-Kardell(s.188) hävdar att barnen möter skogen mindre pågrund av att föräldrar ser ”faror”(djur osv.) Vad beror detta på? uppmärksammas alla faror mer nu i medieer eller att tillgängligheten minskat ,tisbrist har minskat. Hur ser då våran möjligheten att på vår vfu att komma till skogen? flertalet av oss har ingen skog ”nära” och då menar vi skog i den mening att det finns träd,stenar, stigar och vatten mm inte en ”park”.  en som har en skog nära anser att skogen inte utnytjas fullt ut medans en annan anser att de använder sig av skogen.
Utegården är det barnen möter mest..hur ser den ut? välplanerad eller inte? vad kan vi göra? ta med luppar ut, planteringar, djurletningar, materialletning som skapas med osv.

- När man eldar ngt så ”försvinner” det? exempelvis ett värmeljus! vad händer då? brinner det upp eller ner? försvinner det eller??  Hur förklarar man omvandligen?  även detta fenomen med ben, hur förklara man omvandling. Vart tar kroppsvärmen vägen?

- metaforisk beskrivning, det hjälper barnen att förstå delar inte helhet! är detta ett bra sätt i förskolan, måste ett barn förstå helheten? detta leder oss in på vad behöver vi då för att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapen? – vi behöver en bred kunskap inom naturvetenskap men även intresse och engagamang och tillika att veta hur vi kan ta reda på hur vi kan får reda på ”fakta”.

-vilka naturvetenskapliga begrepp behöver vi fördjupar? utgå i från barnens erfarenhetsvärld och intresse och vad man som pedagog har intresse i….att den som är intresserad av vatten tar hand om det ämne(Senare).
Nu när vi läser till förskolärare tror vi att vi behöver en grund för att kunna vara förbereda i vårt kommande yrkesliv. vi behöver veta lite om allt en grund/bas, men även chansen till att fördjupa oss i något av intresse! 

Vi är av den uppfattningen att det är bra att använda metaforer, barnen behöver få redan på en del för att förstå helheten nu eller senare! Men vi bör vara uppmärksamma på hur vi använder detta i våra lärandemöten. /basgrupp 4