skarastudenter - Emelie Bergsten, Lisa Sjöstrand och Anna Johansson

Genomförande
Jag inledde aktiviteten med att samla fyra barn (fem år gamla) vid ett bord där allt material var synligt. Materialet var bland annat hästskomagneter, stavmagneter, små rektangulära magneter, en plåtburk, en plastburk och gem. Jag refererade till den genomförda förförståelsen och styrde på så sätt in barnen på ämnet magnetism. Jag frågade dem varför magneten fastnar på stolsbenet, men inte på stolsryggen. Utifrån detta kunde jag sedan diskutera magnetens attraktions- och repulsionsförmåga beroende på vilket material magneten nuddar. Jag förklarade magnetens nord- och sydpol på ett sätt som jag ansåg var ur barnens perspektiv, men lät dem ändå få möjlighet att lära sig nya begrepp. Vidare frågade jag barnen vad de tror finns inuti magneten. Jag förklarade därefter atomernas uppbyggnad i magneten och hur de placerar sig när ett magnetiskt föremål kommer nära. 

Med denna teoretiska bakgrund gav jag sedan barnen tre uppdrag. Det första uppdraget var att de med hjälp av en magnet skulle ”fiska” upp ett gem som låg i vatten i en plastburk utan att magneten nuddar vattnet. Det andra uppdraget utgjordes på samma sätt med undantaget att gemet istället låg i vatten i en plåtburk. Det tredje och sista uppdraget var att skapa en bil av kartong med ett gem på undersidan. Denna bil skulle de sedan försöka köra med hjälp av en magnet på en bilbana. Uppdragen bygger på lpfö98/10 (1998), det vill säga att förskoleverksamheten bland annat ska gagna leken och kreativiteten för att barnen ska få ta del av nya erfarenheter och kunskaper. 

Utvärdering
Lek kan definieras med olika egenskaper såsom att den innehåller fantasi och spänning, hängivenhet och engagemang samt att den är lustfylld (Johansson, 2007). Barnen uttryckte lustfylldhet och engagemang redan när jag berättade att vi skulle göra något spännande med magneter. De visade detta genom att utropa: ”Åh, magneter, wiho!”. Barnen visade sitt intresse genom att genast ta för sig av magneterna och undersöka var de fastnar. De ställer egna hypoteser, till exempel: ”Undrar om den fastnar på håret?”. När jag frågade dem vad som finns inuti en magnet fick jag svaret: ”tegel” varpå jag förklarade atomernas uppbyggnad och hur de placerar sig när ett magnetiskt föremål kommer nära. Utifrån mina teoretiska förklaringar kunde jag se och förstå både under aktiviteten och vid senare tillfällen att barnen tagit till sig olika begrepp. De förstod att den röda sidan av magneten inte kunde fastna mot en likadan sida av en annan magnet. Barnen provade att låta en nordpol närma sig en annan nordpol, men upptäckte att de repellerade varandra. Barnen uttryckte det genom att säga att magneterna bråkar med varandra. De lärde sig även att den röda sidan kallades för nordpol vilket jag uppdagade då de använde en magnet vid ett senare tillfälle. Att barnen själva fick utforska och undersöka magneternas förmåga kan härledas till strävansmålet i lpfö98/10 (1998, s 9): ”utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”.

Vid genomförandet av uppdragen kunde barnen dra nytta av den teoretiska genomgången de fick ta del av. Innan de förstod hur de skulle gå tillväga för att få upp gemet ur vattnet provade de att föra ned magneten så långt ner i plastburken så att den var precis ovanför vattenytan, dock utan framgång. Jag frågade dem om de kunde placera magneten på någon annan plats på plastburken för att kunna få upp gemet. Ett barn kom på att hon kan placera magneten på utsidan, dessvärre gav hon upp fort då hon såg att gemet inte förflyttade sig. Jag uppmuntrade barnet att försöka igen och hålla magneten närmare plastburken. Till slut lyckades hon få tag på gemet och kunde med hjälp av magneten dra upp gemet längs kanten på plastburken. Vid försöket att få upp gemet ur plåtburken upptäckte barnen att magneten fastnade på plåtburken vilket de uttryckte och drog slutsatsen att det inte gick att få upp gemet ur burken med magneten.

Det sista uppdraget hävdar jag tydliggör att jag har tagit hänsyn till kreativiteten i förskoleverksamheten. Bilbanan var färdiggjord, men barnen fick själva tillverka sina bilar i kartong. Alla tre uppdragen bygger på en konstruktivistisk lärandesyn då barnen på egen hand fick möjlighet att upptäcka nya saker samt att arbeta praktiskt. Jag gav barnen möjligheter att låta sin egen nyfikenhet styra genom att de fick undersöka saker som de ville veta angående magnetism. Genom att barnen själva fick vara delaktiga i aktiviteten och undersöka olika saker fick de på ett mer konkret sätt en möjlighet att uppnå ett lärande (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008). Vid experimenterandet samarbetade barnen med varandra för att få bilarna att kunna köra på banan. Till en början hade de svårt att förstå hur de skulle göra så att bilen skulle kunna åka, men jag gav dem ett tips att hålla magneten under bilbanan och i riktning med bilen som var placerad på banan. En av bilarna hade svårt att stå upp, men då kom barnen tillsammans fram till att den var större än de andra bilarna varpå de gjorde den mindre. Genom att barnen språkade med varandra för att lösa uppdraget uppstod här även ett lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).   

Något jag tar med mig som egen lärdom av mitt pedagogiska ledarskap under aktiviteten är att jag hade kunnat tilldela barnen fler begrepp. Jag hävdar att även om barnen inte lär sig begreppen nu så lägger de dem på minnet undermedvetet för att kunna ha användning av dem i framtiden. Jag hade även kunnat lägga mer fokus på det sociokulturella perspektivet under lärandesituationen genom att låtit dem samarbetat mer istället för att jag hjälpte dem. Dock anser jag att jag som pedagog var en del av den sociokulturella miljön då de samarbetade med mig för att komma fram till en lösning på uppdragen.        

Referenser

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära. Stockholm: Liber. 

Johansson, E. (2007). “Att lära är nästan som att leka” Lek och lärande i förskola och skola. Malmö: Liber.

Utbildningsdepartementet. (1998/10). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev10. Stockholm: Regeringskansliet.


/ Emelie