Våra sökord inför seminarium 26/5-11
Biotop
Biotop är en omgivning där olika typer av organismer samverkar, exempelvis speciella växter och djur. Det är biotopens egenskaper som avgör vilka djur och växter som trivs i en viss miljö, en del trivs bättre än andra. Biotoperna är beroende av människans levnadssätt i olika former som exempelvis djurhållning och vattenanvändning. Äng och insjö är bara några exempel på biotoper. Biocenos är ett samlat ord för de organismer som existerar i en biotop (http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop).
Skog: produktion och miljöhänsyn
Vi är i behov av mer skog om vi ska kunna förse Sverige med pappersbruk, sågverk och energiproducenter. Skogen behövs dels för att bryta oljeberoendet men också för att den är bra för miljön. En utökning av skogen är av essentiell betydelse då detta även bland annat bidrar till ökad arbetskraft och exportinkomster. Nya trädslag ska ge en snabbare tillväxt samtidigt som den kan ha en bättre motståndskraft. Exempel på trädslag som har bättre motståndskraft än de traditionella är contortatallen som motarbetar skadegörare och sjukdomar bättre, svartgranen klarar bland annat frost bättre samt douglasgran som anpassar sig bättre efter de svenska klimatförändringarna. Snabbväxande trädslag möjliggör och ökar tillgången på biobränsle. (http://www.skogsindustrierna.org/web/Okad_tillvaxt.aspx) samt minskar växthusgaserna i vår atmosfär (http://www.skogsindustrierna.org/web/Skog_och_klimat.aspx). Detta blir därför ett sätt för den svenska skogen att motarbeta de klimatförändringar vi utsätts för idag. Arbetet kring miljöhänsyn är ett av det viktigaste arbetsområdet Skogsstyrelsen ägnar sig åt. Arbetet fokuserar på att använda och bevara den naturliga produktionsförmågan skogen bidrar med (http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Skog-och-klimat/). Andra metoder som går att använda sig av för att gynna den ökade tillväxten är exempelvis gödsling, dikesrensning och minskning av viltskador (http://www.skogsindustrierna.org/web/Skog_och_klimat.aspx).
Jordprofil
Det har varit svårt att få fram fakta om vad en jordprofil är. Vi har dock förstått det som att det är ett begrepp som beskriver vilken slags jord det är, t.ex brunjord som vi sedan kommer att beskriva. Söker man däremot på engelska webbsidor (på soil profile) så får vi upp information om att en jordprofil skulle vara ett sätt att beskriva jordens olika lager (http://permaculture.wikia.com/wiki/Soil_profile). Soil profile betyder ordagrant ”markprofil”, vidare information om det finns då på svenska webbsidor. Utifrån dessa har vi kommit fram till att det kallas för ”topografi” vilket beskriver markytans höjdvariationer relativt till havets nivå (http://sv.wikipedia.org/wiki/Markprofil_(topografi)).
Podsolprofil Denna profil är Sveriges vanligaste jordmån. Den är vit eller gråaktig och genom en process som kallas för podsolering bildas den i grova morän- eller sandjordar. Jorden är oftast naturligt sur, men bör inte utsättas för ytterligare försurning då den kan få svårt att vittra sig. Podsol är vanlig i barrskog och finns i Skandinavien, nordvästra Ryssland, östra Kanada och nordöstra USA. Den förekommer även i delar av tropikerna där nederbörden är mycket hög (http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol).
Brunjord
Brunjord är ytterligare en jordmånstyp. Den är finkornig finns på slätterna i södra och mellersta Sverige samt i dalsänkor. Lövträden trivs i brunjorden då det är högt pH-värde och ett varmt klimat. Brunjorden passar bra till jordbruk då den är mer bördig än podsol (http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord).
Allemansrätten är inkluderad i en av Sveriges fyra grundlagar. Den är alltså ingen egen lag utan omges av lagar som beskriver vad som är tillåtet. Allemansrätten är ett kulturarv och en nationalsymbol. Den innebär att vi människor får röra oss fritt i naturen, men att vi måste ta ansvar för natur- och djurliv samt visa hänsyn mot markägare och andra besökare (http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/). Exempel på vad vi människor FÅR göra: Gå, cykla, rida, men inte nära boningshus. Tälta en natt, bada, åka, båt och gå i land, men inte nära boningshus. Plocka blommor, bär och svamp. Fiska med met- och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna. Exempel på vad vi INTE får göra: Vi får inte passera över tomter, trädgårdar, odlad mark. Inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen (stigar, parkvägar, motionsspår). Vi får inte ta eller skada träd och buskar, eller ta frukt, bär och grönsaker från trädgårdar, planteringar eller åkrar. Vi får inte lämna kvar eller kasta något skräp, inte jaga, störa eller skada djur (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf).
I nationalparker och naturreservat är det strängare regler, dessa regler finns beskrivna på anslagstavlor anslutna till platsen (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf).
Kalkälskande växter är beroende av kalk. Exempel på kalkälskande växter är ek, bok, ask och lönn. Det finns också växter som inte trivs i kalkfattiga jordar som vitkullor, guldkrage och blå styvmorsblomma. http://runeberg.org/lantuppsl/0607.html. Ofta kan man se på marken om det är en kalkrik jord då många speciella växter växer där, till exempel backklöver, jordtistel och många orkidéer. Guckusko är en sorts orkidé som är ovanlig i Sverige, men den förekommer i nordöstra Uppland och i områden Jämtland. Dock är även Kinnekulle känt för att ha den ovanliga sorten då det finns kalkrik jord där http://www.vastsverige.com/sv/kinnekulle/products/61981/Guckusko/.
Månsson & Larsson (2009) skriver att om det finns mycket kalk i marken stiger pH-värdet och marken blir inte lika sur, precis som människan vill olika växter ha olika smak därför trivs vissa blommor i en mer kalkrik miljö än andra växter. Många av de kalkälskande växterna är omtyckta bland insekter på grund av sin goda nektar och för att insekterna tycker om deras stjälkar eller blad som kan agera perfekt som barnkammare till insekternas ägg och larver.
