Första seminariet med basgruppen i kursen naturkunskap och teknik.
Litteraturseminarium 1 20 Januari 2001 Basgrupp 4
Thulin (2006) Vad händer med lärandets objekt?
Diskussion:
Vi diskuterade naturvetenskap utifrån den reviderade läroplanen då någon hade en fråga om hur denna nya läroplan lägger fokus kring naturvetenskap i jämförelse med den gamla. De flesta av oss i gruppen kan tydligt se att naturvetenskapen fått en större roll i verksamhetens strävansmål.
Vi diskuterade hur läraren kan veta när det är passande att använda ett antropomorfistiska uttryckssätt. Hur ska barnen kunna veta om det är verklighet eller inte? Ofta använder lärarna detta uttryck för att förtydliga ett skeende, fånga barnens uppmärksamhet och tanken många gånger är att få barnen att utveckla en empatisk förmåga. En nackdel med detta kan ju kanske bli att man ger barnen skuldkänslor om man som pedagog drar det för långt. Vi tror att man får känna efter när det kan passa sig i förhållande till situationen och barnen. En annan nackdel till detta uttryck är att naturvetenskapliga begrepp försvinner, glöms bort.
Vi diskuterade också huruvida man skall erbjuda barnen begrepp eller inte. Det visade sig att det låg delade meningar kring detta. Endel tyckte det var viktigare med förståelse än med att barnen ska förstå begrepp medan andra tyckte att pedagogerna ska ge barnen begreppen för att barnen ska få en större förståelse för fenomenet/aktiviten mm.
Vi diskuterade huruvida aktiviteter ska vara tydligt styrda och planerade (fomella) eller mindre styrda och mindre planerade (informella). Thulin diskuterar någonstans i avhandlingen att det vid något tillfälle blivit mer givande då aktiviteten var mindre styrd då erfarenheter bland annat tas tillvara på mer då, att läraren var mer engagerad osv. Varför?
Vad innebär begreppet lärande?
Vad ingår i en lärares kompetens när det gäller undervisning i naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden?
Kunskap om styrdokument
Kunskap om barns lärande
Kunskap i innehållet, ämnes kunskaper
Kunskap i vilka metoder man kan använda
Överhuvudtaget behövs också som Thulin skriver ”förmåga att interagera med barnen utifrån ett demokratisk-pedagogiskt perspektiv”
Definera och problematisera frågor för att om möjligt kunna utvidga frågan/barnens problemfunderingar?
Har ni mött barn/vuxna som använder ett antropomorfistiskt sätt att uttrycka sig? Fördelar/nackdelar?
Flera av oss har mött pedagoger som använt detta sätt att uttrycka sig och hänvisar till ovanstående text vi valt att kalla diskussion.
