Teknik i förskolan
Vid kursstart av kursen naturvetenskap och teknik för förskollärare hade jag en snäv förståelse om vad begreppet teknik står för. Mina tankar kring detta då var bland annat byggteknik samt tekniska prylar såsom motorsågar, datorer och borrmaskiner. Idag har mitt begrepp (som tur är) vidgats. Efter att ha läst förklaringar på vad teknik kan vara (Ginner & Mattsson, 1996) förstår jag att teknik finns runtomkring oss överallt och hela tiden. Jag kommer att redovisa ett exempel på min VFU-förskola där barnen utforskar teknik och utifrån det exemplet kan jag se följande förklaringar på vad teknik innebär:
- Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg
- Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka deras användbarhet
- Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål (Ginner & Mattsson, 1996, s 21)
Förskolan arbetar med samlingsmaterialet ”Före Bornholmsmodellen”. Under en vecka läste pedagogerna berättelsen ”Bockarna Bruse” för barnen vilket fick positiv respons. Barnen ville själva gestalta bockarna och trollet samt även berätta sagan. Pedagogerna beslutade att starta ett projekt där barnen skulle få göra en egen ”sagolåda” innehållande tre bockar, ett troll och en bro. Det var vid tillverkningen av broarna som jag upptäckte ett teknikmoment. Innan barnen byggde sin bro skulle de göra en ritning på hur de ville att den skulle se ut och även bestämma av vilket material bron skulle vara av. Ett barn hade ritat en bro som var tillverkad av pinnar. Han hade tre pinnar framför sig och försökte få ihop dessa till en bro. När han höll dem såg det ut som en bro, men han upptäckte att när han släppte pinnarna rasade den ihop. Han funderade länge på hur han skulle få bron att kunna stå. Till saken hör att barnen hade olika material att tillgå, exempelvis träbitar, små trähjul med hål i, tråd, garn, korkar med mera. Pojken försåg sig med ett trähjul och satte fast den ena pinnen i hålet. ”Kolla, kolla, den kan stå!” utbrister han med lysande ögon av glädje.
Pojken gjorde då likadant med den andra pinnen och lade den tredje över så att det blev en bro. Då uppstod givetvis ett nytt problem, den tredje pinnen kunde inte ligga kvar när pojken släppte den. Han fick syn på ett garnnystan och sa att han kunde knyta fast pinnen. Han klurade länge på hur han skulle göra, men med en hjälpande hand från en pedagog lyckades han få fast den tredje pinnen och det blev en bro.
Ett av strävansmålen som förskolan har arbetat utifrån i detta projekt är ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Utbildningsdepartementet, 1998/10, s 10). Jag hävdar att barnen i stor utsträckning har fått möjligheter och förutsättningar till att genomföra detta. Innan brobygget och ritningarna påbörjades gick barnen tillsammans med pedagogerna ut i närmiljön för att undersöka hur olika broar är konstruerade. På så vis fick de kunskap om olika byggtekniker för att sedan kunna göra en ritning på hur de vill att just deras bro ska se ut.
Referenser
Ginner. T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1998/ reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Stockholm: Regeringskansliet.
/ Emelie
