skarastudenter - Emelie Bergsten, Lisa Sjöstrand och Anna Johansson

En utav oss i gruppen berättade om att de under hennes VFU varit ute i skogen där en utav pedagogerna hade uppmanat ett barn att inte bryta av grenar ifrån träden. Pedagogen hade förklarat att trädet kanske får ont då och hade alltså givit trädet  mänskliga känslor. Detta satte igång våra diskussioner kring hur långt man som pedagog egentligen skall gå. En annan student i gruppen berättade att hon varit med om att en pedagog använt ett antropomorfistiskt uttryck då ett barn hade sagt att denne inte tyckte om maten. Pedagogen hade då sagt att maten kanske blir ledsen när man säger att man inte tycker om den. Detta är, enligt alla i gruppen ett felaktigt sätt att använda just  antropomorfistiskta uttryck.

Vi talade sedan vidare kring detta med observationer och dokumentationer av barn vilket visade att de flesta pedagoger på vår VFU faktiskt inte frågar barnen om lov att fotografera och observera barnen. Ska vi verkligen fråga alla barn så fort vi tar ett foto? Vi diskuterade våra bloggar och hur våra inlägg kan ”sprida” information om barnen och pedagogerna.

För att komma vidare i diskussionen kring etik i ett specifikt undervisningstillfälle valde vi att utgå ifrån ett undervisningstillfälle en av oss studenter varit med om.

På förskolan har barnen tema som behandlar fiskar och pedagogerna hade tagit tillvara på ett barns intresse i att lära mer om fisken genom dissikering. De hade tidigare tittat och läst i faktaböcker. Hur kan man belysa detta ur ett etiskt perspektiv? Vilka frågor kan barnen tänkas komma med?  Hur ska vi pedagoger agera?

Vi anser att det är av vikt att pedagogerna funderar varför man valt just det innehållet, att pedagogerna själva reflekterar kring det etiska i denna undervisning för att kunna motivera varför man valt att lära barnen på detta sätt samt för att kunna svara på barnens frågor. Vi tror också att det är viktigt att barnen får reflektera etiskt i naturvetenskaplig undervisning och att alla ska få göra sina tankar och åsikter hörda för att synliggöra mångfalden hos barnen. Just i detta tillfälle tycker vi att barnen själva ska få välja om de själva vill vara med och dissikera fisken eller inte för respektera barnets integritet. Just i detta fallet tror vi att det skulle kunna leda till att barnet skulle känna sig kränkt och få obehagskänslor inför framtida möten fisken.  

Närvarande vid seminariet
Lisa, Emelie, Anna, Hanna, Jeanette, Sandra, Marina, Linda

LIV
Alla organismer är beroende av liv vilket också innebär att allt som lever även kan dö (http://illvet.se/fraga-oss/vad-ar-liv). Somliga forskare menar att den kosmiska strålningen bidrar till den globala uppvärmningen, medan andra hävdar att strålningen utsätter jorden för nedkylning (http://illvet.se/files/bonnier-ill/pdf/SIV_9812.pdf). En av uppgifterna som jordens magnetfält har är att skydda oss människor och andra levande organismer mot den kosmiska strålningen. Konsekvenserna av för mycket kosmisk strålning är bland annat utvidgning av ozonhålet samt att det kan störa kommunikationsmedlen (http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=607).

Andra organismer som påverkas av jordens magnetfält är bland annat fåglar. Då den magnetiska nord- och sydpolen förflyttar sig under åren medför detta att fåglarnas inbyggda magnetfunktion störs och kan därför inte längre navigera sig (http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=607). Sverige är ett för kallt land för exempelvis svalan att överleva i under vintern, för att kunna förflytta sig till varmare länder är därför svalan beroende av jordens magnetfält (http://sv.wikipedia.org/wiki/Svalor).      

Människans kropp består till stor del av vatten, vattnets molekyler är uppbyggda av två väteatomer och en syreatom. Väteatomerna innehåller en proton som ständigt cirkulerar och skapar på så vis ett magnetfält, detta fält rör sig i olika riktningar. En magnetkamera kan betraktas som en enda stor magnet, när en person placeras i denna kamera inställer sig protonerna i riktning med eller mot magnetfältet i kameran. En sjuk kroppsvävnad innehåller mer vatten än en frisk, vilket magnetkameran tydliggör då bilden blir skarpare ju mer vatten vävnaden består av (http://www.ms-portalen.se/att-foerstaring-ms/faststaellande-av-ms-diagnos/principerna-foer-mr-87.htm). Vi hävdar att detta medför till ett förlängt liv då sjukdomar som exempelvis MS kan upptäckas i ett tidigare skede.   


MATERIA
I vår omgivning finns materia av olika slag vilket har en massa och som på ett eller annat sätt kan vägas. Magnetism är ett exempel på ett fenomen som inte klassificeras som materia då det saknar massa (http://upptackarbyran.se/hur-funkar/annat/69-materia.html). Vi hävdar dock att magneterna som behövs för att skapa magnetism är materia då detta är vägbart. Materian består av atomer som bland annat ordnas i olika legeringar. Magneten tillverkas av antingen enbart järnmalm eller en legering bestående av exempelvis kobolt, nickel och järn.   


TEKNIK
Teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (Ginner & Mattsson, 1996, s 22). Kompassen, magnetröntgen, hårtorken och datorn är flera exempel på tekniker som används för att tillfredsställa ett behov, men som kräver kunskap av den som nyttjar dessa tekniker. 


ENERGI
Energi är något som medför förändring, rörelse eller någon form av uträttat arbete (http://sv.wikipedia.org/wiki/Energi). Elmotorns elektriska energi skapar genom magnetismen mekanisk energi vilket innebär en vridande kraft som gör att vi exempelvis kan använda vår hårtork eller dator.

/ Grupp 4c

Barnens förförståelse:

Barnens förförståelse om magnetism synliggjorde jag genom att barnen fick varsin liten magnet (kylskåpsmagnet). Jag började med att fråga dem vad de trodde att det var, de svarade direkt att det var en magnet som fastna på metall. Sedan fick de gå runt och testa på olika material, som de trodde var gjort av metall eller som de trodde var magnetiska även om de inte var av metall. Först var det inga problem med att hitta magnetiska material i rummen som magneten fastnade på men när de testade på ett dörrhandtag så fastnade inte magneten på mer än ”kolven”. Barnen blev tysta, de vände och vred på magneten och förstod inte varför magneten inte fastnade det såg ju ut som metall. Jag frågade dem då varför inte magneten fastna där? Den ena flickan svarade ”för den kanske inte tycker om den metallen som är i handtagen”.

Det jag anser var barnens förförståelse är att magneter fastnar på metall men inte på plast, glas och alla sorter metall, eftersom magneter inte ”tycker om” alla material.

Syfte:

Syftet med aktiviteten är utifrån Lpfö98/10 (1998), att barnen ska få en ökad förståelse för ett naturvetenskapligt fenomen, detta för att barnen på ett naturligt sätt ska skapa en förståelse för sin omvärld. Barnen ska även få möjlighet att tillägna sig nya begrepp och förstå dess betydelse.

Barnen ska genom två experiment få diskutera och pröva sina hypoteser om hur magneter fungera och på så sätt få en ökad kunskap om magneter. Under aktiviteten kommer jag att benämna olika begrepp som ger barnen en chans till att få en ökad förståelse om magneten och dess olika egenskaper

Planering:

Utifrån barnens förförståelse planerade jag en aktivitet med magneter där lek och kreativitet ska stå i centrum. Barnen ska nu få arbeta med en hästskomagnet, stavmagneter och kylskåpsmagneter, de ska få diskutera om vad magneter är för något och varför de attraheras av vissa material.

Jag kommer att använda mig av olika begrepp för att utmana barnen och för att de ska få vetenskapliga termer i diskussionerna om magneter, till exempel syd- och nord ände, attrahera, repellera och atomer. Under tiden som barnen gör experimenten kommer jag att sätta in de olika vetenskapliga begreppen så att barnen kan koppla dessa till något praktiskt som de varit med om, för att de då lättare ska kunna förstå magnetens olika egenskaper.

Experiment ett: De ska med hjälp av en stavmagnet försöka få upp ett gem ur en glasburk respektive plåtburk som är fyllda till hälften av vatten utan att magneten eller de själva blir blöta.

Experiment två: De ska försöka med hjälp av en stavmagnet få en bil (med kylskåpsmagnet under) att åka på bilbanan som är gjord av papp.

Efter experimenten ska barnen få diskutera frågorna: Vad som hände och varför? Vad har de lärt sig? När jag ställer dessa frågor kan jag utvärdera aktiviteten och barnens lärprocesser om magneter.

Referens:

Nyfikna och entusiastiska klev vi in på sinnenas verkstad, Balthazar i Skövde. Personalen introducerade två olika experimentlådor, en om magnetism och en som var riktad till förskolan. De flesta av experimenten som vi fick presenterade för oss var vi sedan tidigare bekanta med. Några fenomen som litteraturen har delgett oss fick vi möjlighet att undersöka. Vi undersökte exempelvis magnetfältet med hjälp av papper, stavmagnet, kylskåpsmagnet och järnfilsspån. Så här såg det ut:

Här kan vi tydligt urskilja hur magnetfältet ser ut.

Ett annat experiment som vi utförde var att prova hur kroppen påverkar magnetismen.

 

Vi kan här se att magneterna attraherar varandra trots att öronsnibben är placerad emellan. Detta beror på att kroppen är som ett omagnetiskt ämne och stör därför inte den magnetiska dragningskraften.

Det sista experimentet vi utforskade var att tillverka en elektromagnet. 




Vi tog fasta på våra kunskaper som vi fått från handledningen med fysikern Krister Karlsson. I filmklippet ovan kan vi se hur vi virade en koppartråd (spole) runt en järnspik (järnkärna) och sedan förde spolens ändar mot batteriets plus- och minuspol. I detta läge är spiken en elektromagnet, men när vi avlägsnade en av ändarna tappar den sin magnetiska förmåga.

Vi fick också möjlighet att studera en förskolegrupp då de utforskade Balthazar. Vi kunde se glädjen i barnens engagemang samt deras nyfikenhet till att upptäcka och undersöka nya kunskaper och upplevelser. Vår erfarenhet av detta besök är att det är viktigt att vi som förskollärare fångar barnen i stunden, att vi tar tillvara på deras frågor och funderingar samt låter dem få utvecklas både enskilt och tillsammans. Vi hävdar även att det är viktigt att lyssna till barnens hypoteser då det är genom detta barnen uppnår ny kunskap. 

Under dagen utforskade vi även andra experiment som Balthazar hade att erbjuda.

 



Vi är nöjda med dagen, men vi hade dock önskat att vi hade fått bli mer utmanade gällande vårt område, magnetism. Vi hävdar också att vi hade blivit mer inspirerade till att påbörja arbetet om besöket hade skett i ett tidigare skede. Detta är något som hade kunnat möjliggöras om vi hade fått information om exempelvis Balthazar redan vid kursstart.  

I vår vardag omges vi ständigt av magneter och magnetism, de finns i exempelvis tvättmaskiner, datorer och hårtorkar. Varför dessa föremål relateras till ämnet magnetism beror på att det innehåller en elmotor. Elmotorn fungerar på samma sätt som en elektromagnet, men har en annan uppbyggnad. Elmotorn består av en spole, permanentmagnet, batteri och en kommutator (en tvådelad cylinder). Kommutatorns uppgift är att få strömmen (från batteriet) i spolen att rotera så att spolens och magnetens poler ständigt repelleras. Detta sker genom att de elektromagnetiska polerna i spolen skiftar plats (Parker, 1997).

Kompassen är ett annat redskap vi människor har tillgång till i vår vardag och som också kan härledas till magnetism. Även vissa djur använder sig av magnetism som går att jämföras med en orienteringskompass vilket hjälper dem att finna vägen. Orienteringskompassen ställer in sig efter jordens magnetiska nordpol då dess nål är en liten magnet. Forskare hävdar genom experiment på fåglar att de innehar en kroppskompass i eller omkring deras hjärna. Forskarna placerade en liten men stark magnet på deras huvud vilket ledde till att fåglarna missleddes under deras flygning. Den kompass vi människor använder oss av under exempelvis en orienteringsövning kan även få denna effekt då en magnet kommer nära. Fåglarna känner av magnetismen genom att deras kropp påverkas av jordens magnetfält, vilket är något vi människor inte är skapta att göra (Parker, 1997).

Parker, S. (1997) Lär dig om magneter med egna experiment. Stockholm: Valentin förlag.

Vid kursstart av kursen naturvetenskap och teknik för förskollärare hade jag en snäv förståelse om vad begreppet teknik står för. Mina tankar kring detta då var bland annat byggteknik samt tekniska prylar såsom motorsågar, datorer och borrmaskiner. Idag har mitt begrepp (som tur är) vidgats. Efter att ha läst förklaringar på vad teknik kan vara (Ginner & Mattsson, 1996) förstår jag att teknik finns runtomkring oss överallt och hela tiden. Jag kommer att redovisa ett exempel på min VFU-förskola där barnen utforskar teknik och utifrån det exemplet kan jag se följande förklaringar på vad teknik innebär:

- Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg
- Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka deras användbarhet
- Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål (Ginner & Mattsson, 1996, s 21)

Förskolan arbetar med samlingsmaterialet ”Före Bornholmsmodellen”. Under en vecka läste pedagogerna berättelsen ”Bockarna Bruse” för barnen vilket fick positiv respons. Barnen ville själva gestalta bockarna och trollet samt även berätta sagan. Pedagogerna beslutade att starta ett projekt där barnen skulle få göra en egen ”sagolåda” innehållande tre bockar, ett troll och en bro. Det var vid tillverkningen av broarna som jag upptäckte ett teknikmoment. Innan barnen byggde sin bro skulle de göra en ritning på hur de ville att den skulle se ut och även bestämma av vilket material bron skulle vara av. Ett barn hade ritat en bro som var tillverkad av pinnar. Han hade tre pinnar framför sig och försökte få ihop dessa till en bro. När han höll dem såg det ut som en bro, men han upptäckte att när han släppte pinnarna rasade den ihop. Han funderade länge på hur han skulle få bron att kunna stå. Till saken hör att barnen hade olika material att tillgå, exempelvis träbitar, små trähjul med hål i, tråd, garn, korkar med mera. Pojken försåg sig med ett trähjul och satte fast den ena pinnen i hålet. ”Kolla, kolla, den kan stå!” utbrister han med lysande ögon av glädje.




Pojken gjorde då likadant med den andra pinnen och lade den tredje över så att det blev en bro. Då uppstod givetvis ett nytt problem, den tredje pinnen kunde inte ligga kvar när pojken släppte den. Han fick syn på ett garnnystan och sa att han kunde knyta fast pinnen. Han klurade länge på hur han skulle göra, men med en hjälpande hand från en pedagog lyckades han få fast den tredje pinnen och det blev en bro.


 


Ett av strävansmålen som förskolan har arbetat utifrån i detta projekt är ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Utbildningsdepartementet, 1998/10, s 10). Jag hävdar att barnen i stor utsträckning har fått möjligheter och förutsättningar till att genomföra detta. Innan brobygget och ritningarna påbörjades gick barnen tillsammans med pedagogerna ut i närmiljön för att undersöka hur olika broar är konstruerade. På så vis fick de kunskap om olika byggtekniker för att sedan kunna göra en ritning på hur de vill att just deras bro ska se ut.


Referenser
Ginner. T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1998/ reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Stockholm: Regeringskansliet.

/ Emelie

Syfte
Syftet med aktiviteten är, utifrån lpfö98/10 (1998), att barnen ska få en ökad förståelse för ett naturvetenskapligt fenomen, detta för att barnen på ett naturligt sätt ska skapa en förståelse för sin omvärld. Barnen ska även få möjlighet att tillägna sig nya begrepp och förstå dess betydelse.

Jag vill att barnen ska få en ökad kunskap om magneter, till exempel varför de fastnar på visst material och hur det kommer sig att två magneter kan stöta ifrån varandra. För att barnen ska få vara lekfulla och använda sin kreativitet i lärtillfället ska de få tillverka bilar som ska kunna köra runt på en bana av kartong med hjälp av magneter. 


Förförståelse
Inför aktiviteten undersökte jag barnens förförståelse kring magneter. Jag tilldelade dem var sin liten rektangulär magnet som de sedan fick prova att sätta fast på olika material på förskolan. Under tiden bad jag dem berätta för mig var magneten fastnar och var den inte fastnar. Jag frågade även varför de tror att magneter fastnar på ett visst material, men att de inte fastnar på något annat.

Barnen var fascinerade över hur magneterna kunde fastna på till exempel stolsbenet (metall), men inte på stolsryggen (trä). När jag frågade varför de trodde att den fastnade på stolsbenet var det ett barn som svarade: ”För att magneten är gjord av järn och stolen är gjord av magnet.” Ett annat barn svarade att det berodde på att stolsbenet är gjort av metall.

En pojke upptäcker även att när han lägger tre magneter i rad, där den första och den sista ligger horisontellt och den i mitten ligger vertikalt, så kan han förflytta den magneten som ligger i mitten. När han kommer för nära med någon av de andra magneterna vänder sig mittenmagneten och fäster med andra sidan istället, (Syd/Nordpol-fenomenet).

En flicka upptäcker samma sak, att magneterna snurrar och vänder på sig om de inte vill fastna. Hon försöker många gånger att få en magnet att fastna på en viss sida, men den vänder sig varje gång. ”Konstigt!” utbrister hon.


Aktivitet
Tanken är att jag ska inleda med att återkoppla till min undersökning av barnens förförståelse. Jag kommer att ställa frågor som: ”Varför tror ni att en magnet fastnar på stolsbenen, men inte på stolsryggen?”, ”Varför vänder sig magneterna när ni försöker få den att fastna på en viss sida av en annan magnet?”

Barnen får själva spekulera i hur detta kommer sig innan jag berättar för dem hur magneter fungerar. Jag kommer att förklara atomernas uppbyggnad i en magnet genom att likställa det med minimagneter som ligger i rad, men om magneten skulle utsättas för slag så hamnar minimagneterna i oordning och är inte längre magnetisk (Parker, 1997). Jag kommer även att upplysa vad nord- respektive sydpol innebär, att en nordpol fastnar på en sydpol, det vill säga att nordpolen attraherar sydpolen och två lika poler repellerar varandra. Denna förklaring kommer jag att referera till deras försök att fästa två magneter mot varandra under förförståelsetestet då magneterna istället vände på sig.

Aktiviteten fortsätter med att barnen får utföra två experiment. Det första utgörs av att ett gem ligger i vatten i en cylinderformad plastburk och ett annat gem ligger i vatten i en cylinderformad plåtburk. Barnens uppgift är att med hjälp av en magnet försöka få upp gemet ur burken utan att doppa magneten i vattnet. Tanken är att dra magneten utanpå burken, men när detta görs på plåtburken som är magnetisk kommer magneten att fastna och gemet kommer inte att kunna tas upp.

Det andra experimentet innebär att barnen ska få tillverka bilar av kartong med ett gem på undersidan. Med hjälp av en magnet ska de sedan försöka få bilen att förflytta sig på en färdigtillverkad bilbana av kartong. I detta moment får barnen träna sin kreativitet och finmotorik vilket lyfts fram i lpfö98/10 (1998) som något för förskolan att sträva efter i sin verksamhet.     


Referenser
Parker, S. (1997). Lär dig om magneter med egna experiment. Stockholm: Valentin förlag.
Utbildningsdepartementet. (1998/ reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Stockholm: Regeringskansliet.

/ Emelie

Jag har valt att genomföra en aktivitet där magnetism är ett fokus och experimenterandet är ett redskap för lärandet. Syftet med aktiviteten är att barnen ska få en ökad förståelse för ett naturvetenskapligt fenomen, detta för att barnen på ett naturligt sätt ska skapa en förståelse för sin omvärld. Barnen ska även ges möjlighet att jämföra och beskriva olika händelser samt tillägna sig nya begrepp och förstå dess betydelse (Utbildningsdepartementet, 1998/ rev. 2010). Jag vill påstå att barnen i sin natur är nyfikna och har ett intresse för problemlösning. De ställer frågor och söker svar på sådant de inte förstår. Aktiviteten ska på ett lustfyllt och kreativt sätt inressera barnen, skapa nyfikenhet samt väcka frågor. Möjligheter ska alstras där barnen tillsammans skapar mening, lust och utmaning.

Genom att ha låtit barnen utforska magneten har jag observerat och lyssnat till deras tankar och frågor och på så vis fått en uppfattning av deras förförståelse. Denna förförståelse kommer jag att använda som grund i min planering. Barnen fick varsin kylskåpsmagnet och med denna gick de runt och undersökte magnetens reaktion med olika material. Min uppfattning är att de flesta barn antar att magneter fastnar på sådant som är antingen silvrigt eller är gjort av metall, något barn kopplade även magnetens dragningskraft till sådant som var blått. För att undersöka detta vidare kommer jag att utmana deras frågor samt ställa nya med syftet att bredda deras kunskaper.

Jag vågar hävda att barn i en social konstellation ges utbyte av nya tankar, erfarenheter och kunskaper. I och med att barnen befinner sig i olika skeden i sin förståelse kring magnetism kommer jag att starta från grunden. Det kommer att vara två till fyra barn som deltar i aktiviteten och åldern varierar mellan fyra och fem år. Jag inleder aktiviteten med att fråga barnen vad de vet om magneter, dess egenskaper, och om de vet varför magneten endast fastnar på vissa föremål. Vi kommer bland annat att diskutera magnetiska och omagnetiska ämnen, magnetens syd- och nordpol, attraktion och repulsion, förstörelse av en magnet samt magneternas olika egenskaper. För att få en förståelse för att magneter kan inneha olika beskaffenheter ska barnen få utmana sin egen styrka genom att lyfta en stol med först en arm för att sedan lyfta med båda. Detta för att få en uppfattning om att stav- och hästskomagneten inte innehar samma styrka. Slutligen ska barnen försöka få en bil att ta sig runt en bana med hjälp av endast en magnet.

Utbildningsdepartementet. (1998/ reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98/10. Stockholm: Regeringskansliet.

Jorden som den största magneten
Ardley och Matthews (1988) hävdar att jordens mitt består av en kärna som utgörs mestadels av järn, denna kärna är så upphettad att den inte innehar någon magnetisk funktion. Detta är jämförbart med ferrimagnetiska ämnen där atomerna ligger i oordning på grund av atomernas konstanta rörelse. Hur kommer det sig då att jorden är magnetisk? Järnet i kärnan blir till elektrisk ström genom att det stiger uppåt, avkyls, för att sedan sjunka nedåt igen. Detta förlopp förklarar jordens magnetiska egenskap (http://illvet.se/fraga-oss/hur-kan-jorden-vara-magnetisk).   
 

Jorden är som en enda stor magnet, dock är inte magnetfältets styrka särskilt kraftfullt. Vid användning av en kompass synliggörs jordens magnetism genom att vi kan se i vilken riktning norr ligger. Jorden omfattas av två olika nord- och sydpoler, en geografisk och en magnetisk. Dessa två poler är inte parallella med varandra men riktningen är oftast densamma. De magnetiska polerna rör sig under årens lopp vilket till och med även kan leda till att dessa poler helt byter plats. Detta innebär att den magnetiska nordpolen då befinner sig nära den geografiska sydpolen och vice versa (Parker, 1997). I nuläget visar forskning att de magnetiska polerna förflyttar sig med ökad hastighet vilket dels innebär ett försvagat magnetfält men kan också medföra till att polerna fluktuerar (http://illvet.se/fraga-oss/hur-kan-jorden-vara-magnetisk). Däremot är de geografiska polerna alltid stillastående (Parker, 1997). Trots gedigen forskning kring ämnet kan ingen ännu förklara orsaken till detta beteende (Ardley & Matthews, 1988).

Ett något försenat inlägg om seminariediskussion angående dokumentation av lärprocesser.


Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 58–69

Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation

Anne-Li Lindgren och Anna Sparrman

Idag har vi diskuterat kring kring dokumentation av barn på förskolan. Räcker det med tillåtelse från föräldrarna eller ska vi också fråga barnen? Detta var något som många av oss inte reflekterat så mycket kring tidigare men vi anser nu att det är av stor vikt att man frågar barnen om det ör okej att filma, ta kort, röstinpela osv. Dokumentation av barn på förskolan producerar ökad synlighet på olika nivåer men den stor fråga är om man vill bli synliggjord eller inte. Under tiden vi läste denna artikeln började vi fundera på varför vi inte tänkt på detta tidigare för på något sätt så kändes det självklart att man skall fråga barnen.Enligt barnkonventionen har barnen rätt till att uttrycka sina åsikter kring de frågor som rör denne. Barn är också människor med egna rättigheter och en egen integritet. Barnen ser sig själva i dokumentationen och de ser också varandra och blir påminda hur de förväntas agera. Dokumentation är bra på många sätt då den kan synliggöra verksamheten, pedagoger och barn men vi tycker att det är viktigt att man vet hur dokumentationen skall användas så att inte barnen blir subjekt och bedömda.


/ Grupp 4c

Magnetfält
Alla magneter innehar ett magnetfält som blir starkare ju mer det magnetiska föremålet närmar sig magneten. Magnetfältet går att tydliggöras med hjälp av så kallade fältlinjer, dessa fältlinjer blir synliga om du lägger järnfilsspån på en magnet med exempelvis ett papper emellan. Som starkast är fältet vid magnetens två poler.

Bild hämtad från: http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/magnetism.asp


Elektromagnetism
En elektromagnet skapas med hjälp av en järnkärna och en spole vilket båda är ferrimagnetiska material. Genom att tillföra elektrisk ström till spolen skapas ett magnetfält som stärks av järnkärnan. Bryts strömmen försvinner magnetfältet och det är inte längre någon fungerande elektromagnet (Jakobsson & Ohlén, 1997).

Exempel på experiment: Vira en koppartråd (spole) runt en spik (järnkärna), för sedan koppartrådens ändar till ett batteris plus- och minuspol. Undersök nu elektromagnetens kraft genom att tillföra olika magnetiska föremål. Avlägsna sedan trådens ena ände från batteriet för att se vad som händer. Förändras elektromagnetens kraft?

/ Grupp 4c: Emelie, Lisa och Anna

Magnetens historia
Första magneten upptäcktes på 1100-talet i form av en kompassnål, kompasser användes då som hjälpmedel till sjöss (Jakobsson & Ohlén, 1997). Inte förrän i början av 1600-talet visade en studie att jorden är magnetisk. På grund av detta ställer sig alltid kompassnålen i nordlig riktning. År 1269 upptäcktes magnetens två poler, syd- och nordpolen, dock är magnetens nord- och sydände inte detsamma som jordens geografiska poler. Detta är något vi kommer att vidareutveckla mer senare. Att elektricitet och magnetism samverkar var något som framkom år 1820, fem år senare uppfanns den första elektromagneten (http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnet).

Vad är en magnet?
En magnet består av järn eller någon metall som innehåller järn, till exempel stål. För att få metallen permanentmagnetisk hettas järnmalm upp tills den smälter (Parker, 1997). Den främsta egenskapen en magnet har är att den attraherar respektive repellerar andra material. På en magnet finns en nord- och sydände, där sydänden attraherar nordänden och vice versa. Magneten är uppdelad på mitten där ena sidan är målad röd (nordpol) och den andra sidan är målad vit (sydpol), dock har denna färguppdelning ingen betydelse för magnetens funktion (Jakobsson & Ohlén, 1997).

Det finns två olika sorters magneter, permanentmagneter (ferromagneter) och tillfälliga magneter (ferrimagneter). Exempel på permanentmagneter är hästsko- samt stavmagneter, skruvar och kylskåp tillhör de tillfälliga magneterna. Båda magneterna innehåller atomer som i en permanentmagnet ligger i linjer, i en tillfällig magnet ligger istället atomerna i oordning. Atomerna fungerar som små magneter, de vill säga att även de består av en nord- och sydände. Den tillfälliga magneten blir magnetisk när en permanentmagnet tillförs då atomerna vänder sig och lägger sig i linjer (Parker, 1997).
 

Oaktsamhet kan orsaka att en permanentmagnet får en förminskad kraft, genom till exempel att den utsätts för slag och stötar. Fullständigt avmagnetiserad blir magneten när den upphettas till nära smältpunkten. Förstörelsen beror på att de små atomerna hamnar i oordning och är därför inte magnetiska längre (Ardley & Matthews, 1988).    


Referenslista
Ardley, N. & Matthews, R. (1988). Fysiken: Materia och energi. Stockholm: Bonnier förlag.
Jakobsson, L. & Ohlén, G. (1997). Upptäck Fysik B. Malmö: Gleerups förlag. 
Parker, S. (1997). Lär dig om Magneter med egna experiment. Stockholm: Valentin förlag.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnet


/ Grupp 4c - Emelie, Lisa och Anna